Fjärde veckan

Efter en kortare period av kyla har värmen återvänt. Kyla, tänker ni, vad vet kubaner om kyla? Tro mig, när du helt struntar i ett isolera hus så vet du allt möjligt om kyla. Jag satt med halsduk och tre lager tröjor medan jag jobbade på gammalt skolarbete.

Värmen, Hettan, den är av ett särskilt slag. Solen är så brutal att det känns som att huden kokar vid kontakt, det är en väldigt fysisk upplevelse. Inte blir jag solbränd heller för jag vågar inte sola (det är förstås ingen solarkultur, som den svenska). Solstrålarna klöser sig igenom hudlager och man känner sig avdunsta, kanske därför som luftfuktigheten är så hög här i tropikerna - svett från Havannas tjocka västerländska turister?

Bussen jag åker med till skolan kallas "guagua de fantasma", spökbuss, eftersom den ibland dyker upp från intet men för det mest inte alls. Jag får mycket läst i skuggan vid busshållplatsen. Just nu förklarar Naomi Klein i "Chockdoktrinen" hur nyliberala marknadsreformer genomförs odemokratiskt i skuggan av omvälvande katastrofer medan jag andas in okatalyserade avgaser från 50 år gamla bilar.

Att bilarna fortfarande rullar verkar ju lika kryptiskt som resten av landets funktion. De gjordes under en tid då biltillverkarna fortfarande inte hade insett att man tjänar mer pengar på dåliga bilar än på bra, säger de här. Ingen större kärlek för imperialistiska marknadskrafter på den här ön och med tanke på dess brokiga historia med Usa är det inte så konstigt.

Just nu är landets största exportvara, föutom socker, rom och cigarrer humant kapital. Läkare och lärare. 30 000 läkare (det är jättemånga) befinner sig utomlands, i norra kanadas obygd där ingen kanadensisk läkare till bo, i Venzuela där de jobbar i utbyte mot olja och det berättades även att det skissades ett likande avtal med Sverige under Palmes tid (han var visst stor vän av Kuba, det finns en skola döpt efter honom här som han själv invigde).

Sen är det ju utbytet med Sovietunionen som fortfarande syns överallt i stan. Jag har aldrig sett så många Lador förrut. Och jag har aldrig förr sett en Lada ägd av en cool kille i 20-årsåldern. Med nya feta rims och stereo som spyr Reggaeton.

Jag har ytterligare drygt en vecka kvar innan skolan börjar så min jättesemester går sin gilla gång. Jag planerer fler strandbesök och att avverka film och litteratur.